Jag känner mig sådär allmänt dålig på att uppdatera den här bloggen, men livet är något för fullt för att hitta något meningsfullt att skriva om. Fokus för tillfället är att få ordning på min C-uppsats. Den ska bli fantastisk och den ska bli färdig fort. Det här med att ha fullt upp medför att C-uppsatsen inte kan få styra mitt liv i 10 veckor, utan snarare fyra veckor, varav en har gått.
På SöderS är det sådär lagom kaosigt för tillfället. Mina alla uppdrag tar tid och det är massor att göra med dem. Någonstans måste jag prioritera och hitta balansen för hur jag ska ro dem i hamn. Det kommer gå bra, men jag är något nervös, då jag för tillfället varken hittar motivationen eller tiden.
Påsken går förbi mig i en rasande fart och jag har fått chansen att umgås med min mamma, som jag inte sett sedan hastigast i julas. Det har varit väldigt trevligt och vi har mest myst runt i Stockholm. Hon åkte hem idag och samtidigt som det är tråkigt är det också väldigt skönt att få återgå till livet och allt som måste göras.
Spretigheten är total. Det är så jag är idag. Någonstans är kontentan jag vill komma fram till, och också anledningen till varför jag började skriva det här inlägget, att jag saknar alldeles för många. Kom tillbaka till Stockholm nu och sluta härja runt i hela världen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar