Det här med att plugga på C-nivå är lite som gramofonskivor som hakat upp sig. De har olika innehåll, men det är samma sak varje gång. Föreläsningar, seminarier och ett projektarbete om 4 - 7,5 hp.
Den här gången så är det Naturresurshushållning och projektarbetet berör EU:s gemensamma fiskeripolitik. Fiskeripolitiken strävar efter att uppnå bl.a. en hållbar utveckling och för mig är det väldigt paradoxalt. Grejen med fisket är att det idag är ytterst ohållbart, kvoterna är för stora och det olagliga fisket är än större. Haven håller till stora delar på att bli utfiskade, havsbottnarna dör och generellt kan vi konstatera att förvaltningen går sådär.
Det som är så spännande är att det finns en idé om att det faktiskt går att uppnå ett hållbart fiske, vilket för mig så känns som en omöjlighet. Människans ständiga ignorans och själviskhet är inte ett positivt inslag när det kommer till fisket och det känns än mer som om enda lösningen för att kunna få bukt med fiskeripolitiken och förvaltningen är att förbjuda allt fiske. Ett förbud skulle kunna rädda haven. Dock så är det dyrt, väldigt dyrt, såsom administration alltid har en tendens att göra. Sedan skulle andra problem uppstå, såsom att nå målet med allas rätt till mat.
När det finns en idé om att faktiskt vilja göra något, bidra för en bättre värld, så känns det som om problemen är oändliga. Så fort en insats görs för att minska ett problem så uppstår tio andra.
Det här med att rädda världen känns allt mer långt borta, men ändå så måste det ske. Nu är det bara hoppet som inte får lämna en, det måste bibehållas, förvaltas, upprätthållas. Vi får aldrig ge upp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar