På dagens DN debatt så skriver sex socialdemokrater om EU:s jordbrukspolitik. Det är otroligt roligt att någon äntligen lyfter frågorna och försöker starta en debatt på ämnet. För det är ett ämne som borde diskuteras mer, särskilt som jordbrukspolitiken tar upp ca 40 % av EU:s budget. Det är viktigt att Sverige tar en aktiv roll i arbetet med att reformera den gemensamma jordbrukspolitiken, dock får det inte ske på vilka kompromisser som helst. Det finns nämligen vissa viktiga ståndpunkter som måste upprätthållas.
Dessa sex socialdemokrater skriver om vikten av att regeringen slutar vara extrema och med det bibehålla ståndpunkten om att en avveckling av jordbrukssubventionerna och marknadsinterventionerna måste ske. Vilket i sig är absurt, då dessa idag är de mest handelsstörande hinder som existerar och i sig skapar en omöjlig marknad att konkurrera på. Dessa socialdemokrater har också en del idéer om vilken ståndpunkt Sverige borde hålla, där vissa idéer är bra och andra är direkt omöjliga till följd av dess felaktighet.
Deras första reformprincip pratar om omdirigeringar av stöd till miljö- och klimatåtgärder, vilket i sig är väldigt spännande och behövs, men är svårt att finna utrymme för inom ramen för jordbruksstödet. I den senaste reformen kom det in mer satsningar på det området, men samtidigt är det svårt att argumentera för ett sådant stöd, när det inte ryms inom ramen för jordbruksstödets syfte. Än viktigare vore att faktiskt lyfta upp miljöfrågorna på överstatlig nivå och ha en gemensam strategi på de områdena och därigenom skapa en riktigt förändring. Det är dock inte möjligt så länge som vi värnar om jordbruksstödet och tror att något går att göra inom ramen för det.
Att genom jordbruksstödet stärka den europeiska konkurrenskraften är i sig en absurditet. Det finns nämligen inget egenvärde i att stödja det europeiska jordbruket som på så många sätt är ohållbart och präglas av stöd för att överhuvudtaget överleva. Hur kan att leva på stöd anses vara en del av ett konkurrenskraftigt jordbruk? Utan ett jordbruk som klarar sig på egna ben så finns det inget konkurrenskraftigt över det, utan enbart störande och utkonkurrerande av lokala jordburk i utvecklingsländerna. Idag så leder nämligen stödet till en stor överproduktion av vissa grödor och som vi själva inte kan ta vara på. Dessa exporterar vi till utvecklingsländer och säljer till underpriser, fine dessa socialdemokrater anser i sin tredje princip att exportstödet genast måste avvecklas - inget konstigt med det, dock så är det jordbruksstödet som är problemet och inte exportstöden i detta fall. Slutade vi med jordbruksstöden till bönderna, skulle vi heller inte överproducera och exportstödet skulle i sig bli överflödigt.
Sist så argumenterar dessa socialdemokrater för vikten av en rättvis fördelning av stöden till medlemsländerna. Dock så är min fråga varför detta är viktigt? Om vi promt ska ha ett stöd av denna karaktär så är det väl rent ut sagt idiotiskt att kräva någon slags rättviseprincip, vitsen är väl att stöd ska gå till dem som faktiskt behöver det?
Som jag ser det så kommer dessa socialdemokrater inte med några lösningar, utan de gör enbart en kompromiss med vad som faktiskt spelar roll. För att få till ett hållbart jordbruk i Europa som präglas av internationell och europeisk rättvisa så krävs det vissa förändringar. Förvånansvärt nog så står jag på moderaternas sida i denna fråga. Jordbruksstöden måste bort, det för den internationella solidaritetens skull, men också för miljön och målet att nå ett mer hållbart samhälle. Det är inte försvarbart att uppmuntra till överproduktion och resursslöseri. Det är också av högsta vikt att genast ta bort alla exportstöd, då de är ett stort problem internationellt, men de är också en effekt av överproduktionen och utan den så behövs inte heller något exportstöd. Den sista principen är att EU borde ta sitt ansvar och faktiskt följa det avtal som de åtagit sig att följa och det är WTO:s Agreement of Agriculture. Det är pinsamt att Europa inte tar sitt ansvar och gör vad som har avtalats.
Skärpning EU och skärpning sossarna! Vi måste ta vårt ansvar på den internationella marknaden och inte se mellan fingrarna för att 4 % av Europas befolkning ska kunna fortsätta med sitt ohållbara och smått absurda leverne. Alltså får vi inte göra avkall på kraven om en avveckling, men självklart ska vi diskutera hur vi ska få fram ett så bra avtal som möjligt även med ett bibehållet stöd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar